Vi har tagit det lite lugnt nu ett par veckor och försöker hitta balansen igen.
Chanel, som är mamma till Ziv och mormor till Ullapia och Rolle, har somnat in 14 år och 7 månader gammal.
Det blev oerhört tomt att efter så många år inte ha henne nära mina ben längre. Det var där hon var allt som oftast. Hon var en värdigt åldrande hund med pondusen i behåll, som visste sin plats och samtidigt fram till en månad innan hon somnade in, lekte med sina barnbarn.
Jag är tacksam att hon levt så länge och har gett mig så mycket. Även hennes farmor har bott hos mig. Även om Chanel inte är här längre så lever hon kvar i sitt barnbarn Ullapia, vilket är väldigt spännande. Hoppas vi kommer att få lika många år tillsammans. ❤️
